Bärimilla Kennel
Världens finaste intresse, får ytterligare en dimension...
 
Uppfödning av Hamiltonstövare
och Finsk stövare. Vi avlar endast
enligt de gemensamt uppställda
regler som Svenska Stövarklubben antagit tillsammans med SKK.
Här prioriteras den jaktliga biten högt.
Vi måste ha en starkt jagande stövare i framtiden, dagens och framtidens samhälle ställer högre och högre krav på våra hundar, det måste vi som
uppfödare beakta noga. Hundar som är rädda om spåret, kan växla fart och besitter en nästintill ohämmad jaktlust.
Viktigt är att de hundar som lämnar oss hamnar i riktiga jägarhem, en lycklig stövare är en jagande stövare...


      Vid leverans är:
Valpen 8 veckor
Socialiserad och van vid folk
Veterinärbesiktigad
ID-märkt
Avmaskad
Vaccinerad
Registrerad i SKK
Försäkrad för dolda fel i 3 år

B
ärimilla
Kennel är en naturlig följd av ett mångårigt stövarintresse,
där såväl själva jakten som intresset för att lära sig om rasernas historia och linjer legat mig nära.
Fredrik Lundström, heter jag och bor en bit utanför Luleå på ett ställe
som heter Sörnäsudden. En sommaridyll vid havet med mycket sommarboende.
Kennelnamnet har sin historia i de jaktmarker där jag tillbringat hela
min uppväxt med stövare. Bärimilla är bondska och betyder ungefär "Mellan bergen". Jag är även jaktprovsdomare sedan 1996
och arbetar aktivt i lokalklubbens styrelse sedan ett tiotal år.
Genom en uppväxt fylld av framgångsrika och duktiga hundar av de två stora raserna tror jag att jag har tillskansat mig en hel del, framförallt
vad som krävs av en bra hund.
Min styvfar, Enar Björkman, har ägt en del dugliga hundar som jag
har fått förmånen att växa upp med;


S29536/76 SJCH Misu (2:a plac. SM-83, 9x1 ekl)
S39093/82 SJCH Trundöskogens Ila (4x1ekl)
S21997/89 SUCH SJCH Harlyckans Ella (2x1ekl)
S42917/93 SJCH Trundöskogens Fight (3x1ekl)



Det viktigaste jag fått lära mig genom åren är att använda kapabla och ärliga hundar, skall man kunna utveckla nånting är min uppfattning att man hela tiden måste leta efter bättre och bättre individer. En stark tiklinje utgör grunden för framgång, anser jag, och många andra med mig.


Det är dock viktigt att komma ihåg att man aldrig får till en bra jakthund av en som står i hundgården för det mesta. Hunden behöver tid i skogen, men framförallt så behöver den, just det, tid i skogen.


Avel är ingen garanti, men förhoppningen är att valpen man skaffar skall vara ett formbart ämne som skall ge många fina jaktstunder genom åren.


- Fredrik Lundström